TEXT: Michael Broström
Här finns ett hotell i kolonial stil med ett hundratal rum dekorerade med en afrikansk touch, bara en kort promenad från hamnen i Portals Nous med alla lyxbåtar, nattklubbar och restauranger. Vi börjar med en lång och skön middag på uteserveringen i hotellets restaurang Es Romani. Menyn består av en lång rad smårätter som vi får välja på, med skumma namn som vi inte förstår och ännu skummare utseende. Det är lite som sushi, men med saker som marinerad gåsleverpastej, bläckfiskterrin och en kall choklad- och mintsoppa. Allt serveras i sällskap med champagne, rödvin och hierbas, en mallorkinsk anislikör som är den perfekta avslutningen på kvällen. När vi vaknar dagen efter lyser solen från klarblå himmel och vi tar hotellets shuttlebuss till Royal Bendinat. Och det är inte långt, för flera golfhål spelas runt hotellet. Banan är en mycket trevlig layout signerad Hawtree Design. Flera hål ligger nere i en dal medan andra slingrar sig högt upp och ger en imponerande utsikt över havet.
Hål tre, fyra och sju spelas runt hotellet och det gäller att hålla tungan rätt i mun, för det är inte långt från fairway till poolen. Träden som kantar banan gör att den känns mycket smalare än den är, men har man en bra dag kan man scora ganska bra från gul tee, bara 5 660 meter.
Vi svalkar oss med en öl på klubbhusterrassen efter rundan, men när solen skiner och man vet att folk fryser där hemma är det lika bra att offra sig och ta en runda till. Inte blir det lättare för att man vet var problemen finns, men det är en riktigt rolig bana som är väl värd ett besök.
Efter en lång dag på golfbanan är det läge att ta en vilodag, men hotellets egen fystränare har andra tankar och vi får en rejäl duvning på en av hotellets uteplatser. Det är enkla övningar med den egna kroppen som motstånd, men det är ett riktigt jobbigt pass som kräver en stunds vila i poolen. Och en tripp till hotellets utmärkta SPA för att spana in menyn med behandlingar. En ”golfer’s massage” får det bli, vilket passar utmärkt för vår kommande dag.
Sista rundan på Mallorca den här gången spelas en bra bit bort på utmärkta Son Gual, som hotellet har ett samarbete med. Det här är tyske Adam Pamers motsvarighet till Bro Hof, med den skillnaden att man bara har 18 hål och att de är ritade av en relativt okänd tysk vid namn Thomas Himmel. Med en till synes obegränsad påse pengar har man fått en golfanläggning med många riktigt bra hål och ett skick som är så perfekt att man nästan vill ta av sig skorna innan man ska gå in på greenerna och putta.
Vi blandar och ger med bra och dåliga slag och tillsammans lyckas vi nog besöka banans alla 66 bunkrar och 28 vattenhinder. Trots det gör den fina golfbanan att humöret är på topp när vi hålat ut på sista hålet och efter en utsökt köttbit i restaurangen tillbringar vi de sista timmarna på ön med att slå så många bollar vi hinner på övningsområdet. Lika bra att slå sig trött innan det är dags att resa hem mot kalla Sverige igen.
Michael Broström
