Uppväxten, motgångarna och pappa Mikael – tre saker som förberett Marcus Kinhult för den största fighten i karriären

Drömmen om att få spela med Tiger Woods, den har alltid funnits där för Marcus Kinhult. Kanske har det varit en av drivkrafterna som kommer att ta honom till den absoluta toppen? Nästa vecka kan den drömmen bli verklighet då stjärnskottet från Skaftö spelar sin första major.

Tre år har nu gått, sen killen från Bohuslän tog steget upp, för att vara med och slåss med ”de stora grabbarna”, och som han har gjort det. Med sin ödmjuka kaxighet och den starka tron på sig själv har han visat golfvärlden att killen från den lilla ön i Sverige, absolut är att räkna med. Nästa vecka ställs han inför sin garanterat största utmaning hittills i karriären – British Open. Men vem är han egentligen och hur fick han det där drivet och det där självförtroendet?

Marcus, Skaftö GK – var det en bra klubb att växa upp på?
— Jag tror att det är ett av de bättre ställena man kan växa upp på. Allt var väldigt enkelt, alla känner alla. Under sommaren blir det full fart men det är väldigt lugnt under hösten. Jag är uppväxt och bor fortfarande, vid 17:e greenen så att spela golf blev naturligt för mig.

Det förstår jag, men hur viktig har din pappa egentligen varit för dig?
— Min pappa har alltid funnits där och skapat bra förutsättningar för mig och min syster. Han har aldrig pushat utan det har alltid varit på våra villkor. Men jag skulle ändå säga att kompisarna har varit den viktigaste dragningskraften. Jag var aldrig den bäste på klubben och jag fick stryk dag ut och dag in, något som jag tröttnade på efter ett tag. Jag började träna ännu hårdare och mer målinriktat.

Foto: Göran Söderqvist.

Hur var det att ta steget till proffs?
— Det var väldigt tufft i början. Det började samtidigt gå sämre på banan, något jag inte hade behövt hantera innan eftersom min juniorkarriär hade gått uppåt i stort sett hela tiden. Det var helt enkelt mycket nytt på samma gång och just då var det svårt att hantera, men något som jag lärde mig mycket av.

Kan man säga att du blev känd över en natt, i och med framgången du hade i Nordea Masters 2015?
— Jag hade inte upplevt något liknande innan men man kan väl säga att jag gjorde mig ett namn nationellt, där och då. Men eftersom jag hade spelat bra även innan den tävlingen var det som vilken tävling som helst för mig, det vara bara roligt att det råkade hända just där.

Foto: Göran Söderqvist.

Samma år sa du ”Jag vill vinna Europatouren så snart som möjligt” – skönt kaxig sagt, samma inställning idag?
— Ja, så sa jag och det står jag för även idag. Det är såklart därför jag spelar golf varje dag. Att jag inte riktigt lyckats än beror på att jag inte varit redo, men drivkraften och viljan finns där.

Idag spelar du med spelare som jag gissar har varit stora förebilder under uppväxten – hur är det?
— Det är fortfarande coolt. Även om jag spelmässigt idag hör hemma på Europatouren kan ibland skallen ha svårt att hänga med. Det är klart att jag hinner tänka ”Oj, där står Justin Rose”, men jag känner att jag har hittat mig själv i situationen. Jag kan lära mig mycket av dem och att få jämföra mig med dem är väldigt häftigt.

Du spelade riktigt bra under French Open – men ändå var det Alex som tog det, rätt surt ändå?
— Det kan hända mycket på den banan och jag är inte jättenöjd med söndagen men där och då var det det bästa jag kunde göra utifrån mina färdigheter och erfarenheter. Men är det någon man ska förlora mot är det Alex. Han är både en grym lirare och en grym kille.

Foto: Göran Söderqvist.

British Open nästa vecka – hur känns formen?
— Förra tävlingen var väl inte direkt något att hänga i granen rent spelmässigt och jag är långt ifrån där jag vill vara. Men jag tror absolut att jag kommer att kunna leverera bra golf.

Jag gissar att det här var något du har drömde om när du stod och nötte på rangen på Skaftö?
— Det är min första major och det är klar att det känns häftigt. Men jag har alltid haft Augusta som mål men British Open är inte heller fy skam.

Kan du beskriva ditt drömscenario?
— Det är såklart att spela helgen, det är därför jag ställer upp. Sen hade det varit roligt att få bli lottad och att få spela med någon av de stora. Får jag drömma så hade nog Tiger varit den coolaste. Jag tror inte att jag kommer att få många fler chanser i livet, att spela med honom.